Hem > Bekännelser, Rökslut, Tankar > Är det dags snart?

Är det dags snart?

5 oktober, 2009

En tanke som jag brottats länge med är tanken på att sluta röka. Två av tre cigaretter jag röker är ”onödiga” d.v.s. det är cigaretter som jag röker för att jag är nervös och orolig. Eller för att jag inte har något annat att göra. Okynnesrökning av gammal vana. Vanans makt är stor i sammanhanget. Att det är idiotiskt att röka vet ju alla människor vid det här laget men det avhåller mig inte från att fortsätta blossa och blåsa ut rök. Några riktigt djupa halsbloss drar jag inte längre. Oftast drar jag bara ner röken en bit i halsen och blåser ut. Mycket sällan drar jag ner röken i lungorna men visst hamnar en hel del av röken där också. Med tanke på hur länge jag rökt så är det ansenliga mängder skadliga ämnen som samlats i min kropp. Det är dags att det får ett slut!

Ett problem som jag tycker mig se är att jag uppfattar mig som en rökare. Jag är en rökare och rökningen är intimt förknippad med min personlighet. Den är en del av mitt ”jag”. Jag har mycket svårt att se mig själv som en ”icke-rökare” vilket jag misstänker att jag måste göra på något sätt för att jag ska kunna sluta röka för gott. Eftersom jag vill bli helt fri från nikotinet så är det ”klippa av” utan hjälpmedel som gäller i första hand. Svårt och ångestladdat känns det att inse att dagen för mitt rökslut närmar sig med stormsteg.

Hur går jag vidare?

Annonser
  1. 5 oktober, 2009 kl. 10:15

    Här kan jag inte hjälpa dig ett dugg. Jag är exakt likadan själv, röker som en skorsten. Har också svårt att se mig som ickerökare. ”Identifiera ditt rökmönster. I vilka situationer röker du?” Alla. Så, vad GÖR man? Nikotinkram! 🙂 Eller snarare 😦

  2. Mia
    5 oktober, 2009 kl. 10:17

    Sätt nackdelarna före alla ”positiva” saker eller att rökningen är en del av dej, eller ett attribut. Innerst inne vet du själv vad du borde göra, sedan att hitta tanken och tänket är klurigt. Det gäller att rigga om uppe i huvudet. Allt snack om efter en kopp kaffe är det gott med…dra ner på kaffet, eller vad det nu är som vill få dej att ta en cigg. Eller sätt till en början upp en bortre gräns, att vid Stenskogs dass får jag röka, inte närmre, sedan utökar du gränsen.
    Det går med motivation och att du gör en kullerbytta i tanken. Lycka till…

  3. 5 oktober, 2009 kl. 13:02

    För min del, för många år sedan, bara slutade jag tvärt. Det var när jag kom på mitt löjliga beteende med att stå på balkongen i svinkyla, sitta under köksfläkten, leta hyfsat långa fimpar när cigaretterna var slut sent en söndagkväll.

    Bestämde mig för att det är jag som bestämmer över kroppen och inte tvärtom. Tänkte medvetet ”hade jag rökt skulle jag tagit en cigarett nu, men det gör jag inte”, i stället för att sträcka en hand mot telefonen och den andra mot cigpaketet så fort det ringde, omedvetet.

    Efter tre månader kom jag på mig själv med att begäret var borta. Jag kan verkligen påstå att det gick förvånansvärt lätt.

  4. vildhunden
    5 oktober, 2009 kl. 18:41

    @ Barbro; Mia; Rutan.

    Tack. 🙂
    Ni har alla erfarenheter att bidra med. Jag tror att det gäller att göra som ni säger; identifiera situationen, ändra vanorna och ta makten över kroppen.

    Hur eller när det sker vet jag inte just nu.

  5. 5 oktober, 2009 kl. 19:48

    Jag tänkte t o m att det inte var någon vits att åka till stugan om jag inte fick röka. Umgås med vissa människor kunde jag inte heller som icke-rökare. Vilket pissliv man skulle få som icke-rökare! Det var bara jag som rökte och alla accepterade det. Nu ska hon ut och röka – fast jag rökte bara sådär 10 om dan för det mesta.

    Du har en tuff tid framför dig men hoppas att det går bra för dej.

    Men nog kan du väl använda lite hjälpmedel till en början med?

    • vildhunden
      5 oktober, 2009 kl. 21:25

      Det finns visst sugtabletter. Verkar mycket trevligare än tuggummi tycker jag. Måste kanske ha en ”beredskapsplan”. 😀

  6. 5 oktober, 2009 kl. 22:51

    Javisst, tänk så mycket nikotin din kropp är van att få in efter alla år – du kan ju t o m bli riktigt dålig utan den.

  1. No trackbacks yet.
Kommentarer inaktiverade.